Panelen omgång 4: Tackel & Utrustning

Panelen omgång 4 består av följande personer:

John B Eriksson, Palle Sköldblom, Manfred Isberg, Niklas Graberg, Tommi Meriläinen, Kim Kullenberg, Alexander Holmer, Henrik Stale, Christian Ottosson, Svante Otter, Jimmie Skoglund (tidigare Svensson), Christian ”Tintin” Johansson samt Juha Ojaharju.

prylar_4

TACKEL OCH UTRUSTNING:

Fråga 1:
Här är vi ute efter lintjocklekar till olika fiskar i deras vanliga habitat. Relativt rena ställen där lintjockleken inte påverkas av bråte, eller de berömda stubbarna under vattnet. Dvs, färna i en å med lite ström, ruda i stilla vatten på närdistans, sutare i en sjö med lite näckrosor osv.. Lägg till lintjocklek till varje fisk:

palle PALLE:
RUDA –
0,20 mm
FÄRNA – 0,25 mm
SUTARE – Samma rulle där 0,25
ÅL – 0,35 mm och tjockare tafs så kan jag använda karprullarna. Enbart så tunt eftersom det är så rent på botten som frågan anger. Annars 0,45 mm till ål.
KARP – 0,35 mm på korta kastavstånd.
MÖRT – 0,20 mm –spolen får gå där med.
BRAXEN – 0,20 mm

jimmie JIMMIE:
RUDA –
0,18
FÄRNA – 0,23
SUTARE – 0,23
ÅL – 0,35 / 0,30 flät
KARP – 0,35 / 0,30 flät
MÖRT – 0,18
BRAXEN – 0,23

Tomba TOMMI:
RUDA – 
0,18
FÄRNA –
0,23
SUTARE –
0,23
ÅL –
0,23-0,30 nylon beroende på vatten
KARP –
0,35
MÖRT –
0,18-0,22 (feeder)
BRAXEN –
0,22

henrik HENRIK:
RUDA –
Flät 0.15. Fluorocarbon tafs 0,16-0.18
FÄRNA – Flät 0.15 som huvudlina. Fluorocarbon tafs 0.21
SUTARE – Flät 0.18 flät. Fluorocarbon tafs 0.20-0.25
ÅL – Nylon 0.38. Fluorocarbon tafs 0.50 + eller wire 20-30lbs
KARP –  Huvudlina nylon 0.38, Fluorocarbon tafs 0.45 eller flätat material 30lbs
MÖRT – Flät 0.15/ tafs 0.15-0.18 nylon
BRAXEN – Flät 0.15, fluorocarbon 0.21 tafs

niklas NIKLAS:
RUDA –
0,18
FÄRNA – 0,23
SUTARE – 0,23
ÅL – 0,40
KARP – 0,35
MÖRT – 0,18
BRAXEN – 0,23

svante SVANTE:
RUDA –
0,16
FÄRNA – 0,25
SUTARE – 0,25
ÅL – 0,30
KARP – Minst 0,35
MÖRT – 0,20
BRAXEN – 0,25

manfred MANFRED:
RUDA – 
0,16 mm nylon/fc
FÄRNA – 0,14 flät på ytan, 0,28 nylon på botten
SUTARE – 0,18 nylon för flöte, 0,14 flät på botten
ÅL – 0,35 nylon
KARP – 0,35 nylon
MÖRT – 0,18 på botten – 0,16 för flöte
BRAXEN – 0,14 flät

christian CHRISTIAN:
RUDA – 
0,18
FÄRNA – 0,23
SUTARE – 0,23
ÅL – 0,35
KARP – 0,35
MÖRT – 0,20
BRAXEN – 0,23

alexander ALEXANDER:
RUDA –
0,14 flät
FÄRNA – 0,25 nylon
SUTARE – 0,14 flät
ÅL – 0,45 nylon
KARP – 0,26 flät
MÖRT – 0,14 flät
BRAXEN – 0,14 flät

john JOHN:
RUDA – 
0,18 mm
FÄRNA – 
0,23 mm
SUTARE –
Max 0,25 mm vid flötmete med 0,28 mm vid bottenmete med method feeder.
ÅL – Det var åratal sedan jag metade ål. Då använde jag 0,40 mm.
KARP – 
0,35 mm
MÖRT – 
0,18 mm
BRAXEN –
Max 0,25 mm vid flötmete med 0,28 mm vid bottenmete med method feeder.

juha JUHA:
RUDA –
0,16
FÄRNA -0,28
SUTARE –0,16
ÅL –
KARP –
MÖRT –0,16
BRAXEN –0,20

tintin_1 CHRISTIAN ”TINTIN”:
RUDA –
0,12 flät
FÄRNA – Pass (Fiskar aldrig färna)
SUTARE – 0,12 flät
ÅL – 0,17 flät
KARP – Pass (Fiskar aldrig riktat efter karp)
MÖRT – 0,12 flät
BRAXEN – 0,12 flät

kim KIM:
RUDA –
0,18
FÄRNA – 0,23
SUTARE – 0,23
ÅL – 0,45
KARP – 0,35 – 0,40
MÖRT – 0,18
BRAXEN – 0,22

Fråga 2:
De flesta quivertipspöna kommer med tre olika toppar. Mjuk, Medium samt Hård. Men när använder du mediumtoppen? 🙂

PALLE:
När den tunna eller den tjocka gått av och jag inte har nått annat val.

JIMMIE:
När väder, vågor eller strömförhållanden inte tillåter mig att använda den mjukaste.

TOMMI:
När jag viftar bort mygg. Ingen människa vet väl vad den används för?

HENRIK:
Till abborre och färna.

NIKLAS:
Den mjuka går bort för den använder jag aldrig. Valet står alltid mellan medium och hård och medium används i stilla vatten och i strömmande vatten när det är lugnflytande ström.

SVANTE:
Det har jag faktiskt inte tänkt på då jag oftast använder den hårdare toppen då jag tycker den funkar väldigt bra vid dom flesta tillfällena som jag fiskar.

MANFRED:
Jag är inte så överdrivet petig utan byter topp efter rådande utmaning. Fiskar jag mindre fisk, med lättare tackel fiskar jag 1 0z, lite tuffare fiske med längre kast 2 oz och 3 oz i hårt strömmande vatten eller vid fiske där längre kast med tyngre tackel krävs.

CHRISTIAN:
Hmm… Det skulle väl vara om den råkade följa med som en extra topp och den jag använder (mjuk eller hård) går sönder och jag har medium eller åka hem att välja på!
Förr använde jag mig mer av medium toppen som en kompromiss men på senare tid har jag gått över till att nästan alltid fiska med en mjuk om jag inte kör lite tyngre feederkorgar då väljer jag hellre en hård topp.

ALEXANDER:
Kör medium till allt. Tycker de är kanon lätt att se mista lilla pill och tål otroligt mycket.

JOHN:
Oftast! Om jag metar riktigt känsliga fiskar kör jag light, men medium är allround och passar de flesta fiskeställen. Det är en kompromiss så att jag kan vara mer rörligt utan att behöva ändra hela tiden. Det orkar jag inte. Dessutom förlorar man fisketid  på det.

JUHA: Väldigt sällan! Men på vårkanten när jag metar braxen i en å med hård ström på avstånd. Den kan även slinka med till metet efter lake.

CHRISTIAN ”TINTIN”:
Jag vill säga aldrig men min favorit-topp har slitits ut till mitt enda feederspö så nu använder jag medium alltid. 

KIM:
Jag använder den toppen som behövs för det enskilda vattnet. Kan inte säga exakt när jag använder medium. Skulle väl kanske vara i ett stilla vatten på medeldistans.

prylar_2

Fråga 3:
Vilken rulle väljer du till ett allround-metspö i 11-12 fotsklassen. Storlek, baitrunnerfunktion etc..? Vilka egenskaper bör en bra metrulle ha? Frambroms, bakbroms, fightingbroms, autocast, hög eller låg utväxling, fabrikat, extraspolar, pris, fabrikat?

PALLE:
Frambromsat så slipper jag vrida på bromsar eftersom man kan ställa in dom från början på en jämn och fin broms. Storlek i 2000-klassen ungefär.

JIMMIE:
En liten lätt haspelrulle med jämn fin gång och ännu viktigare en jämn fin broms, gärna frambromsad. Extraspolar är ett absolut måste då jag i regel har tre olika linor jag använder. Baitrunnerfunktion är bra att ha vid flötestrolling men i övrigt en väldigt onödig funktion. Fabrikat är ointressant och priset får gärna vara ett fördelaktigt prestanda/krona förhållande.

TOMMI:
Jag har nog alltid kört shimanos rullar i aero gt klassen. Bra kvalité, bra storlekar, då jag vill ha en i 1500-2500 klassen, vilken är lika stora med endast olika grunda spolar. Äger 6st såna, vilket blir praktiskt då jag kan ha 12 spolar med olika uppsättningar linor till olika fisken. Den är även utmärkt till spinnfiske, har bakbroms vilket är ett måste, samt fightingbroms som jag alltid använder. Hårt i botten för bra mothugg och sedan kan man snabbt justera den till rätt läge.

HENRIK:
2500-4000 size, baitrunner, gärna frambroms på grund av bättre verkan och jämnhet, gillar hög utväxling på alla mina rullar, x spole absolut, mycket Shimano även gamla men öppen för alternativ. Lite dåligt utbud på kvalitetsrullar måste jag säga, dubbelvev, bra baitrunner efterlyses som är extremt känslig och jämn. Saknar det hos Shimano. Finns/fanns hos Fox men de rullarna var för klena i övrigt.

NIKLAS:
Till mitt quiverfiske använder jag uteslutande 3 st Shimano Stradic som har allt jag önskar av en metrulle. Det enda som stör mig är att dom är vita… Till boltfiske har jag 3 st Shimano 5000 XTEA och till flötmetet 2 st Shimano Super GT 2500. Det som är viktigt för mig är kvalité, så tipset är att alltid lägga lite mer pengar från början då de lite dyrare rullarna oftast är överlägsna när det gäller bromsar,utväxling, linuppläggning mm. Sedan tål dom stryk på ett helt annat sätt också, och tanken är ju att rullar skall hålla ett antal år trots hög användningsfaktor.

SVANTE:
Jag kör alltid storlek 2500 och har nästan alltid kört med Shimano stradic rullar med bakbroms med hög utväxling så jag tycker det är riktigt bra rullar som funkar kanon.

MANFRED:
När jag flötmetar eller kör lättare feederfiske vill jag gärna ha en bakbromsad rulle med fighting drag. Gärna en stradic 2500 från Shimano. En lättviktare som funkar utmärkt att trotta med under en hel dag. Har alltid en spole tunn flät och en spole med nylon med mig ut på passet.
Är det boltfiske som kräver lite kastlängd och effektiv hemtagning kör jag gärna en frambromsad rulle i storlek 4000 från Shimano, alltid med baitrunner.

CHRISTIAN:
Jag fiskar oftast med wychwood solace 6 acs reel. Det är en rulle som passar mig, jag har andra med men jag väljer nästan alltid dessa rullar till både flötmete, botten och larmfisket efter t.ex. sutare. Den har en bra och jämn broms, baitrunnerfunktionen känns kanske lite onödig vid t.ex. flötmete men vikten är låg på rullen och så känner jag mig bekväm med den. Man blir väl som ett gammalt par tillslut och båda vet hur man fungerar, rullen svarar helt enkelt på det jag vill utan att bråka med mig!

ALEXANDER:
Shimano baitrunner DL 4000FB kört dom i 6 år. Både den gamla och nu har jag den nya modellen, bästa rullen man kan få tag på i mitt tycke! 

JOHN:
Så små rullar som jag kan komma undan med. Så har jag gjort i många år. Spöna idag är så fina och delikata så jag vill ha en liten rulle som harmoniserar med spöet i vikt och balans. Gärna med baitrunner. Jag ”backwindar” nästan alltid, även på karp, så jag använder inte bromsen så mycket. Backwinda är när man slår av spolspärren så att spolen kan snurra åt båda håll. Jag tycker att det ger en överlägsen känsla, förutom när en fisk rusar kraftfull. Jag justerar med fingrarna.

JUHA: Till flötmete så använder jag en rulle i storlek 2000-2500 som är utrustad med en bra och jämn frambroms. För bottenmetet väljer jag en med baitrunnerfunktion. Men för flötmetet så är den givetvis endast i vägen. Autocastfunktionen hatar jag. Så rullar med den ”finessen” har jag slängt i soporna. Finns ingenting värre än en spole som snurrar bakåt nästan ett helt varv innan den stannar. En fullkomligt onödig påfund. Till meterullarna är extraspolar ett stort plus, likaså grunda spolar.

CHRISTIAN ”TINTIN”:
Jag använder en Okuma-rulle i storlek 30 just nu, det är nog storleksmässigt som en Shimano 2500. Jag ser ingen större anledning att köpa något annat än baitrunner till min sorts fiske, det är för bra med baitrunner-funktionen för att köpa något annat. Prismässigt får man se vad man tycker sig ha råd med helt enkelt. För egen del så vill jag komma så billigt undan som möjligt och väljer sällan en rulle över 1000 kronor som allroundrulle. Jag föredrar frambromsad rulle. Extraspole är guld värt men jag tycker de var mycket mer generösa med sånt förr och ser sällan ”billiga” rullar med extraspolar eller extravevar vilket är väldigt synd. För många år sedan köpte jag en Okuma Epix Pro som var min trotjänare länge, den hade två extraspolar och en extravev. Tyvärr har den gått i graven sen något år tillbaka.

KIM:
Jag väljer en haspel i 2500-3000 strl med ganska hög utväxling och dubbelvev. Föredrar bakbroms även om frambroms oftast är jämnare. Nog bara en vanesak. Märke inte så viktigt men jag har Shimano och Daiwarullar nu. Dom håller länge. 

Fråga 4:
Flötmete efter sutare på nära distans, ungefär en spölängd ut. vilket spö väljer du?
Längd, pundskala, specialistspö eller ett rent flötmetespö, vilken aktion föredras? motivera helt enkelt varför du väljer just det spöt.

PALLE:
Ett 13-fots om jag får välja, så kan jag flytta flötet smidigt och kroka med bra vinkel mot fisken. Tenchfloat är fina grejer, tyvärr äger jag inget sånt utan får nöja mig med 11-12 fotspön med specialisttopp men en vacker dag när plånboken inte ryms i bakfickan….

JIMMIE:
Ett 12-fots matchspö (rent flötmetespö) om platsen är relativt öppen eftersom det är en rolig utrustning att fighta fisk på och den tillåter lite nättare tag, tunnare linor och små krokar, vilket i sin tur kan ge några bonusfiskar som skulle skygga för rejälare doningar. Är området fullt av vegetation eller bråte väljer jag istället ett specialistspö med testkurva 1,75 lb för att kunna styra fighten bättre och hålla fisken borta från snags. Även om ett spö på 7-8 fot hade funkat till fisket så vill jag ha 12-fotare just för att kunna styra fisken, snabbt parera rusningar och riktningsbyten samt få bättre kontroll över tackel och lina.

TOMMI:
Jag fastnade starkt för wychwoods classic avon. 11 fot och 1,25 pund. Köpte på mig tre stycken som jag bänt allt från mört till ål och karpar med. En härligt mjuk spö med tillräckligt med klinga om man tar i som man tänkt att man ska göra.

HENRIK:
Brukar köra 1,75 pundskala 12fot, mjuk parabolisk aktion, ryggrad men mjukhet.

NIKLAS:
Hade under många år Drennan Tenchfloat då detta var i mitt tycke det bästa spöet på marknaden för just flötmete efter sutare. Perfekt längd, kastegenskaper och ryggrad nog att tämja den vildaste sutaren. När jag nu tagit upp flötmetet igen på gamla dar har jag låtit specialbygga ett par Harrison Interceptor Floatrods efter mina önskemål. Har inte hunnit hårdtesta dom än, men det lilla jag använt dom har dom känts fantastiska.

SVANTE:
Jag kör ett 13 fots match spö med en pundskala på 1,5 då vet man att man har bra power när man ska försöka vända fiskar eller få dom från vass eller näckor eller annat bråte, det spöet har en helaction skulle jag säga. Det jag vill är att jag i alla fall har ett spö som är snäll mot fisken och tar emot knyckar som fisken gör på ett bra sätt men samtidigt ska man kunna sätta bra press på fisken. 

MANFRED:
Drennan Tench Float.

CHRISTIAN:
Jag har ett gammalt Shimano Specialistspö på 12 fot och 1,5 pund. Det spöt är inget märkvärdigt men det har en helt underbar aktion och att drilla sutare på det är helt fantastiskt. Spöt är följsamt och det brukar sällan bli problem utan man kan styra fisken även om det står i en djup båge.

ALEXANDER:
Kör med mitt drennan spö 12fot 1 1/4lb med avon toppen. Bra ryggrad i spöet och en bra kamp om man lyckas få en större fisk!

JOHN:
13 fots flötmetesspö på 1,5 eller 1,75 lb som grund. Jag vet att många tycker att 1,5 lb är för klent, men spöna är med och tröttar ut fisken bra. Dessutom får jag bra balans med 13 fot. Om det är mycket vegetation, bråte och stora fiskar skulle jag absolut kunna gå upp till 2 lb. Men det var länge sedan jag flötmetade sutare i sådan miljö.  De flesta spön görs idag i någon form av mediumaktion och det passar mig alldeles utmärkt.

JUHA: Take-apart! Mycket nogrannare och effektivare än spö och rulle vid närdistans. Rekommenderar alla att skaffa sig ett!

CHRISTIAN ”TINTIN”:
Mitt nya spö som jag köpte till just detta ändamål är ett 8,6 fot (258cm) Okuma Dead Ringer med 20-60 gram kastvikt. Det är i mitt tycke ett perfekt allroundspö för flötmete på nära distans efter Sutare och Ruda. 

KIM:
Jag väljer ett 13 fot matchspö med stark ryggrad i kolfiber så vikten hålls nere. Just nu har jag ett Drennan tench float och ett Colmic next adventure. Båda fungerar jättebra.

prylar_3

Fråga 5:
Du ska bottenmeta brax i strömmande vatten. Vilken rigg och vilket riggmaterial väljer du och varför? (Motivera alltså riggen, allt ifrån om det t.ex. är en kd-rigg med styvt material och ett inlinesänke med ca 50 centimeter riggtube.)

PALLE:
Feederfiske med längre kroktafs än sänkestafs om jag sitter bara en kväll.
Ska jag fiska dygn så får det bli en boltrigg med meethoddfeeder i strömmande med en tafs i nylon och även håret i samma styva nylonlina knutet som en vanlig enkel hair-rig. Kort tafs på ca 5-7 cm.

JIMMIE:
Paternoster tackel med feeder. Huvudlinan på 0,23 nylon används även till ändtacklet. Motivering? Keep it simple, keep it safe. If it’s not broken, don’t fix it. 😉

TOMMI:
Jag och riggar går inte ihop. Vet inte ens vad det du beskrev är för något? Korgfeeder och paternoster samt lite uppmärksamhet löser de flesta lägen.

HENRIK:
method feeder 45 gram, kort tafs 0.20 fluorocarbon, hairrig, krok 8-10.

NIKLAS:
Skulle nog använda i princip samma som jag gör i stilla vatten. 65 grams sänke för bra bolteffekt, 70 cm leadcore, Avid Carp Captive Coated Hooklink 15lb där coatingen skalas precis vid krogen och en 10ans krok på en knotless knot. Enkelt och funkar alla dagar i veckan.

SVANTE:
Jag kör Kd-rig med ca 25 cm tafs i ett ganska mjukt material, och inlinesänke till det, sen är det alltid bra med lite Tube på Linan för att dels skydda linan från skavningar men även skydda fisken när man fightar den.

MANFRED:
Är det mycket sprängsten eller bråte på botten använder jag ett omvänt paternoster (0,20 nylon genomgående) för att få upp betet på stenarna istället för ner mellan. Är det ren botten använder jag gärna ett looptackel med ganska lång tafs (0,18-0,20 fluorocarbon). Ska jag fiska i ett bakvatten eller lugnt strömmande, fiskar jag gärna med kortare tafs (0,18-0,20 fluorocarbon) från en block-end feeder proppad med maggots.

CHRISTIAN:
Ska jag bottenmeta med feederkorg blir det ett vanligt paternostertackel knutet direkt i huvudlinan.
Men använder jag mig av larm och mäskar platsen med bollar så blir det ett mjukt tafsmaterial och en vanlig hair rigg och ett par fakemajs på håret. En längd på omkring 15 centimeter och sedan en inline method feeder på omkring 50 gram alternativt ett inlinesänke och en bit riggtube.

ALEXANDER:
Jag hade kört ett helt vanligt glidande tackel. Feederfiske som gäller för min egen del! Och då är de 20-40 cm på feedern och en 1-2 meter tafs!

JOHN:
Jag körde några pass i Kalmar förra året med inline method feeder, tungsten tubing och monotafs. Det passade mer än utmärkt. Mest körde jag med glidande, jag hade en gummipärla mellan lekandet och feeder. Betet körde jag direkt på kroken. Bra, effektivt och enkelt!

JUHA: Ett vanligt paternostertackel. Ett keep it simple approach rules! 70cm till sänket och 50cm till kroken är lagom. Tjocklek på rig och krokstorlek beroende på förhållandena. Tex så använder jag lite grövre lina på våren för lekbraxarna än för sommarens braxenmete. På våren använder jag dessutom större krok för braxarna. En stor daggmask är ett ypperligt bete som dessutom sorterar bort den mindre fisken. Vårfisket bedrivs oftast med en flätlina med nylontafs till kroken och en ännu tunnare nylon till sänket.

CHRISTIAN ”TINTIN”:
20-30 cm fluorocarbon i tjocklek 0,20-0,30 beroende på hur på hugget Braxnarna är med en widegape-krok (Kamasan B983) i storlek 10. Inga konstigheter, allt ska vara enkelt och smidigt.

KIM:
Jag väljer en methodfeeder med ca 10 cm tafs fluorcarbon och krokstrl 10 widegape. Riggtube på ca 40 cm. Helt okomplicerat.

Fråga 6:
Vilken krok och vilken storlek på krok väljer du vid ytmete efter färna med franskbröd? Varför väljer du den kroken, vad har den för egenskaper som andra krokar saknar? Motivera helt enkelt valet av krok.

PALLE:
Använder enbart B980 till allt specimenfiske efter mindre cyprinider som tex färna. Till färna och bröd i ytan en stl 2.
Gillar rak spets. Tappad för mycket fisk på inåtsvängd spets så jag törs inte köra nått annat.

JIMMIE:
Drennan Wide gape specialist i storlek 2. Det är en krok med rejält gap som tillåter god aptering av stora beten och krokningsegenskaperna är fantastiska. Den är stark som tusan och färgen smälter till och med in i brödet ganska väl. 

TOMMI:
Kamasans klassiska B980 i storlek 4. Jag vet inte vilka andra egenskaper andra krokar har som B980 saknar. Folk säger att den är tung, men den har inte sänkt några brödbitar hittills för mig. Den är… ja stark och billig och har alltid funkat.

HENRIK:
Kamasan x strong strl 2. Litar hundra på den. Skarp, bra krokning och viker sig aldrig.

NIKLAS:
Har tidigare alltid valt en Kamasan Widegape i storlek 4, men efter jag började använda braid vid ytfisket och rätat ett par krokar så har jag idag gått över till att använda Korda Krank i storlek 4. Den kroken rätar man inte samtidigt som den har ett bra gap som passar bra till ytmete med bröd.

SVANTE:
Jag kör storlek 4 widegape karpkrok som ska va stark i godset men ska ändå vara väldigt lätt då den annars kommer sänka brödet.

MANFRED:
Jag kör gärna en wide gape-krok från Owner i storlek 2-4. Kroken har kortare skaft än kamazans klassiska widegape, är mycket bättre i godset och håller dessutom skärpan. Storleken varierar beroende på betesstorlek. Stort bete, stor krok. Litet bete, mindre krok.

CHRISTIAN:
Drennan Wide Gape i storlek 2 eller 4. Jag har även använt mig av Kordas wide gape krok i storlek 6. Men Drennan är en krok som aldrig sviker, den är stark och har en mycket bra skärpa så det är sällan man missar att kroka fisken. Sen är den billig vilket är ett plus.

ALEXANDER:
Wide gape 4 kamasan alla dagar i veckan! Den har ett klockrent gap som gör att du kan fästa brödet perfekt samt att kroken är väldigt lätt. Här fått färna upp till 3 kg aldrig rätat en krok. (Om man räknar bort fastsimmad fisk)

JOHN:
Oftast storlek 4. Den är tillräckligt stor för att kroka bra och för att hålla en stor bit franskbröd. Det är ju betet främst som styr krokstorleken, inte fisken jag vill fånga. Kamasan B980 är den modell jag använder främst. Den är stark och vass.

JUHA: Kamasan B983, liksom för mycket annat mete. Har funderat starkt på att prova tunnare krokar, men problemet kan bli styrkan i materialet?

CHRISTIAN ”TINTIN”:
Pass (Jag fiskar aldrig Färna)

KIM:
Jag väljer Owner mosquito strl 4-6. Det är en stark och väldigt skarp krok.

Christian_Bröd

Fråga 7:
Du ska flötmeta mört i stilla vatten knappt 7 meter från land och det blåser rakt emot dig, 5-7 m/s. Vilket flöte väljer du att fiska med? vilken modell, vilken vikt och hur fäster du flötet i linan? Motivera helt enkelt valet av flöte.

PALLE:
Ett större waggler bör räcka till detta med blyhagel som håller botten. Fäster det i botten av flötet med två flötesstopp, ett under och ett över. Sänker ner linan under vattenytan för att slippa linbåge.

JIMMIE:
Hur stor är sjön? Är den stor nog för att vågor ska bildas så tar jag fram quiverspöt istället. Är vågorna däremot inget större bekymmer skulle jag valt ett riktigt långt tunt waggler med bärighet om 2-3 AAA, apterat det med två flötesstopp på linan, ett över och ett under flötet. Direkt efter utkast sänker jag spötoppen under vattenytan och spänner upp linan så att den sjunker. Detta för att minimera vindens inverkan på tacklet. 

TOMMI:
En klassisk waggler som jag kör lyftmetoden på. De mörtarna som finns i mina trakter brukar vara rätt fräcka, så jag satsar mer på ett flöte som syns och ligger stilla än extremt fina presentationer.

HENRIK:
Blåsigt gör att jag nog väljer ett 2-3 grams flöte i första hand. Skulle på det avståndet helst köra toppknutet. Avonflöte på grund av vinden.

NIKLAS:
En förblyad waggler blir nog valet och fast flöte med flötesstopp. Ett par snabba vevtag med toppen under vattnet för att sänka linan så är problemet med motvinden löst på ett hyfsat sätt.

SVANTE:
Fiskar faktiskt inte mört i stilla vatten så den kan nog någon annan svara bättre på.

MANFRED:
I detta fallet hade jag gärna fiskat ett TAP (Take a Part) med förtyng huvudlina. Men då jag inte äger ett TAP-spö för tillfället, hade jag nog valt att fiska på botten. Alternativt att fiska med ett tufft blyat antennflöte. Sen fiskat med genomgående nylonlina och spötoppen under vattenytan.

CHRISTIAN:
Mitt val faller nog på ett antenna flöte, 3-5 BB. Lodat så det är precis vid botten alternativt lyftmetoden för att ankra fast det lite mer i botten på grund av vinden. Men märker jag att presentationen inte blir bra på grund av vinden så byter jag till ett lite grövre wagglerflöte. Men oftast tycker jag ett antenna flöte fungerar även vid lite vind.
Så länge spötoppen är under vattenytan och linan sänkt.

ALEXANDER:
Fiskar jag mört är de alltid Bottenmete som gäller så säger pass på denna frågan!

JOHN:
Det var länge sedan jag metade så, men jag skulle ankra flötet ordentligt och köra en Premiere Windbeater, kanske 5BB varianten om den räcker för vinden. Blåser det alldeles för mycket så jag måste ha rejält med sänken för att hålla flötet, så byter jag nog till feeder 🙂

JUHA: Take-apart även här. En flöte med bärighet på 1gr med fäste uppe och nere och lång övre antenn. Den kan man hålla väldigt precist även vid svåra förhållanden. Vid mete med rulle en Crystal Waggler med bärighet 3-5gr med linfästet nere.

CHRISTIAN ”TINTIN”:
Jag har ärligt talat aldrig metat mört med flöte bortsett från betesfisk-mete med mitt 5 meters toppknutna.

KIM:
 Jag skulle välja Drennan driftbeater 5AAA. Tacklar så flötet är fast på linan. Driftbeaterflötet syns bra på avstånd och lägger sig inte på sidan i vinden.

Fråga 8:
Du ska bottenmeta karp i en sjö med mjuk botten ca 50 meter ut från land, du har ingen möjlighet att ro ut ditt tackel utan du måste kasta. Vilken rigg och vilket riggmaterial väljer du och varför? (Motivera alltså riggen, allt ifrån om det t.ex. är en kd-rigg med styvt material och ett inlinesänke med ca 50 centimeter riggtube.)

PALLE:
En chodrigg med en pop-up eller en rigg med vanligt lead-clipsystem, lätt sänke typ 50-60 gram men med lång tafs på ca 35 cm. Detta i kombination med wafter eller andra balanserad beten.

JIMMIE:
Leadclip med ganska lätt sänke (ca 50 g), blyfri leader (i princip en leadcore utan blykärna) ovanför som trassel och fiskskydd. Själva tafsen är knuten på mjukt flätat material med en enkel hair rig och ett balanserat bottenbete. Tafslängden anpassas efter hur djupt jag uppskattar att sänket sjunker ner i dyn så att betet inte följer med ner i dyn. Keep it simple! Jag har använt detta tackel med framgång många gånger.  

TOMMI:
Nu var det riggar igen. Jag brukar köpa såna där tygaktiga saker man fäster ett sänke på och kastar ut. Så slipper man mecka själv. Har aldrig fattat varför man behöver ha mer än två riggar, så har aldrig tagit reda på det. Vad är kd för något?

HENRIK:
Kd eller eventuellt chod om riktigt sumpigt. Vanligt 3Oz sänke i clip, rigtube 50-100cm. 30lbs coated tafs eller fluorocarbon 0.45

NIKLAS:
Skulle nog välja en helikopterrig och och ett lite rundare sänke (typ Grippa). Formen på sänket gör att det inte sjunker ner lika lätt som exempelvis ett Distance och helikopteriggen utesluter att riggen försvinner dyn.

SVANTE:
Jag skulle valt en kd-rig och på grund av att botten är lite mjukare så skulle jag kört tafsen ca 30 cm och även köra lite lättare karpsänke för att inte dra ner riggen i den mjuka botten. Sen när jag ska kasta ut betet på det avståndet brukar jag knäppa loss riggen och köra en liten pva-strumpa med bete eller pellets som jag trär på tafsen för att minimera trassel och även för att få ut lite bete precis vid riggen. Jag har en förkärlek till inlinesänken på grund av att dom i princip i min mening minimerar trassel vid utkast, och kör ca 70 cm tube på linan för att skydda fisken under fighten.

MANFRED:
Kollar både botten och djup innan jag börjar fiska. Det gör jag med hjälp av ett sänke och markerfloat. Hittar jag en fin fläck jag kan fiska på, kör jag gärna en helt vanlig kd-rig eller blowback rig, gärna bunden på en coated braid för att få lite mer bomeffekt på riggen. Fäster ofta en riser eller en pva-sticka över krokspetsen för att vara säker på att inte haka i något på vägen ner. Släpper i stor sett alltid sänket, om jag inte har ett swim som är helt fritt från snags. Sen kör jag alltid en leadcore, för att slicka botten i anslutning till betet.

CHRISTIAN:
Här får det bli en hellikopter-rigg med leadcore och ett coatat tafsmaterial och en enkel popup rigg. Jag tänker ”Keep it simple stupied”

ALEXANDER:
Pass har inte tid med karpfisket, tyvärr.

JOHN:
Jag försöker alltid köra så enkla och nerskalade tackel som möjligt och om botten är mjuk så kör jag en variant av ”helikopter-rig” där jag kan justera längden mellan sänke och krok. I andra situationer, där botten är hård, kör jag sedan flera år helst med tungsten rig tube, inline-sänke som är fäst i lekande, samt en tafs.

JUHA: Pass.

CHRISTIAN ”TINTIN”:
Karpfiske är inte min starka sida så jag får passa på den här frågan också.

KIM:
Jag skulle köra en chodrig med pop-up boilie om jag mot all förmodan skulle fiska karp överhuvudtaget.

panelen_6

Fråga 9:
Du metar sutare med inline feeder ca 30 meter från land. Vilken modell (platt, trekantig, annan?), vikt, märke, med eller utan så kallad “mould”? Och placerar du krokbetet i feedern eller inte och varför?

PALLE:
En trekantig methoodfeeder gärna 35 gram tung och hakar fast kroken lite lätt i mäskblandningen när jag ska kasta så får jag mindre trassel.

JIMMIE:
Drennans inline flat method feeder är mitt val. En modell med ”mould” eller form som det heter på svenska. Den används för att trycka fast mäsket och krokbetet på feedern på precis rätt sätt så att den kastar bra och presentationen blir tjusig. Att jag trycker fast krokbetet i mäsket garanterar att det presenteras fint, utan trassel mitt i högen med godsaker.

TOMMI:
Jag kör såna där platta varianter jag kan kräma på rejält med mäsk på. Använder aldrig mouldern utan kramar på en boll direkt på feedern. Skulle nog välja en på 45 eller 60 gram. Krokbetet låter jag alltid hänga utanför så trasslar den inte in sig i feedern. Så upplever jag saken. Mäskbollen trycker ner eventuell skit på botten och fejkmajset lägger sig ovanpå det istället för tvärtom. Är inget proffs på detta, men får ibland fisk på mina tackel, så det kan inte vara helt fel?

HENRIK:
Trekantig. Betet i feedern för att minimera trasselrisk och få betet mitt bland mäsket.
Ej testat med mould.

NIKLAS:
Kordas Inline feeders på 65 gram (för bra bolteffekt). Placerar aldrig betet i feedern utan kör istället korta tafsar (10-11 cm) för att betet skall hamna nära mäsket och ge en snabb och effektfull krokning.

SVANTE:
Jag kör trekantiga feeders från Fox med en vikt på runt 50 gram men det får man också variera lite beroende på hur stor sutare det är då det behövs större vikt för att kroka större fisk. Sen placerar jag betet i mäskbollen på feedern för att få en attraktiv presentation och för att slippa att riggen trasslar in sig runt linan när man kastar ut.

MANFRED:
Jag hade nog valt en helt vanlig method feeder till detta fisket, laddad med vanligt mäsk. Vikt är helt beroende av vart jag fiskar, är det djupt, strömt eller är fisken kanske lättskrämd. Ofta väljer jag en ganska lätt methodfeeder, ca 20-40 g. Det viktiga här är mäskblandningen och betespresentationen. Har aldrig testat att fiska med mould, tycker det verkar meckigt. Men jag ska inte döma ut det, måste helt klart testa.

CHRISTIAN:
Jag har använt mig en hel del av trekantiga varianter, både Fox och Korda där man kan krama en rejäl boll med mäsk runt. Gäller bara att komma ihåg vilken sida vikten är på 🙂 Jag har provat olika vikter men väljer oftast en på omkring 40 gram. Jag brukar fästa krokbetet ytligt i mäskbollen i början av fiskepasset men efter ett tag låter jag den hänga löst då det oftast leder till fler hugg. Jag vet inte om det är för att det har blivit en hel del mäsk på botten och fisken letar mer än att gå direkt på mäskbollen… Jag har provat platta också med mould. Fungerar utmärkt och man får en bra presentation av krokbetet uppe på mäsket varje gång. Både Drennan och MAP gör bra inline feeders med mould.

ALEXANDER:
Kör platta dom fåtal gånger jag provat de. Märket kan variera, huvudsaken är att den är platt i mitt tycke, de ligger mycket bättre på botten! Har kört denna metod väldigt lite. Kör PVA och en boltrig eller rena feederkorgar.

JOHN:
Kordas Method Feeder och Fox Carp Inline Feeder är mina första val. De finns båda i Metebolagets sortiment och de håller mäsket bra och jag har kört väl med dessa. Jag har ännu inte använt ”mould” så mycket att jag har personliga tips eller kommentarer till det. Jag är i en lärande fas kan man säga. Men det är ett riktigt spännande tillskott på senare. Om jag hade mer tid till feederfiske, så skulle jag gärna lära mig att använda det riktigt effektivt.

JUHA: Pass.

CHRISTIAN ”TINTIN”:
Platt med mould skulle jag föredra och gärna med kroken i feedern. Märke är oviktigt och jag har ingen favorit, vikt från 30 g till 60 g kanske.

KIM:
Jag skulle fiska på samma sätt som jag fiskar braxen men ha lite kortare tafs så boltningen kommer fortare.
(Jag väljer en methodfeeder med ca 10 cm tafs fluorcarbon och krokstrl 10 widegape. Riggtube på ca 40 cm. Helt okomplicerat.)

Prylar_1

SAMMANFATTNING:

Återigen superintressant! Vi börjar med linorna. Ruda och karp bjuder på inga större överraskningar. Sutaren har en del intressanta variationer med både tunna nylonlinor som flät. Förmodligen beroande på vattnet man fiskar i. Ålen är en art där man uppgradar lintjockleken väldigt mycket om man ser till fiskens ringa storlek. Allt mellan 0,30-0,45 verkar vara melodin. Flätlinor har börjat användas mer och mer verkar det som.

Mediumtoppen till quivertippen var mer en humoristisk fråga. Och mycket riktigt så använder man den aldrig, eller alltid. Den faller gärna mellan stolarna då den är för mjuk för att vara hård eller vice versa. En allaroundtopp.

Får vi metare välja rulle så är det en i storlek 2500 och av märket Shimano. Med eller utan baitrunner. För ett fiske där man använder rullen väldigt lite så är vi förvånansvärt överens. Shimano är bäst! (Dock så lider ordet baitrunner samma syndom som jetski, Google och speedos. Alltså märken som blivit synonymt med produkten oavsett tillverkare)

Spöna vid sutarfiske vi vill ha ligger kring 12 fot och 1,5 pund. Vissa grövre, andra lättare.

Tackel är väldigt personligt. Alla har sina favoriter och små egenskaper. Det finns ingen röd tråd och ingen logisk förklaring varför vi är så olika. Kan det bero på att i slutändan så fungerar det mesta?

För färnafisket så väljer vi en krok i storlek 4 eller möjligtvis 2. Antingen B980 eller en widegape. Med flätlinans intåg så har den klassiska widegapekroken blivit tveksam i sin styrka och allt fler verkar välja en starkare krok i själva godset.

För flötesmete i småblåsiga förhållanden så använder vi en rätt stadig waggler förankrat i botten, eller take apart med tunna och lätta flöten. Rätt intressant då de är varandras motsatser. Med andra ord, ett litet flöte med minimal vindfång, eller ett flöte med vindfång som blyas mot botten.

Till slut så avhandlades riggar och methodfeeders. Det är återigen rätt avvikande och aningen svajande svar om man ser till panelen som helhet. Det känns att man labbar rätt friskt och att det är svårt att hitta något att utgå ifrån. Man testar sig fram på var sitt håll helt enkelt. En röd tråd genom hela panelen är att de gamla bekanta sakerna är man mer säker på, medans nyare riggar och prylar labbar man med. Saker som inte behandlats så mycket i fiskemedia är vi rörande o-överens om, vilket är precis som det skall vara. Här kan vi lära oss av varandra och är mer mottagliga för tips och trix, hoppas jag!

Vi tackar panelen för denna gång!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s